Kalkning gynnar öringen

Följande artikel fanns i dagens Länstidning.

Östersund LT Frågan om kalkning i försurade fjällsjöar gynnar fisket och reproduktionen har studerats närmare.

Kalkningen har ifrågasatts från en del håll genom åren men enligt länsstyrelsen finns nu ett par studier som visar på fördelarna.

I går berättade Joakim Norberg om sitt examensarbete där han synat effekterna av kalkning på öring och röding i nio jämtländska fjällsjöar.

Fem av sjöarna var försurade med låga PH-värden och har kalkats under en följd av år. Fyra sjöar med normalare PH-värden och likartade förutsättningar har använts som kontrollsjöar.

Provfiske genomfördes förra året. Några av sjöarna har provfiskats längre tillbaka och även dessa data har funnits tillgängliga.

Resultatet visar att en öring per nät infångades före kalkning och sex till sju öringar per nät efter kalkning. Kontrollsjöarna låg på åtta öringar per nät.

– Sjöar som kalkats får en stor effekt på fisken, säger Joakim Norberg.

När det gäller fiskens konditionsvärde, längd och vikt, har man också tagit fram medelvärden för varje sjö.

I kalkade sjöar har öringens konditionsvärde minskat. Det betyder att de få öringar som överlevde i försurade sjöar hade massor av föda. När sjöarna kalkades blev fiskebeståndet naturligare, reproduktionen ökade och fler delar på födan.

– Det här är ett mycket intressant samband, säger Janne Åslund som håller i länsstyrelsens kalkningsprojekt.

– Effekterna av kalkningen är positiva för öringbestånden. De kalkade sjöarna har återhämtat sig till nivåer som i liknande system har varit opåverkade av försurning, säger Joakim Norberg.

När det gäller röding finns ingen statistik på grund av att för få fiskar infångats i de tre sjöar där röding påträffats vid provfisket. Men de storleksklasser som infångats förvånar. Inga störrödingar överhuvudtaget.

– Det kom som en chock att dom stora rödingarna skulle ha försvunnit ur de här sjöarna, säger Joakim Norberg.

– Rödingen är en kallvattenfisk. Det kan vara en växthuseffekt eftersom indikationen är att storröding försvunnit. Det är samma mönster i samtliga tre sjöar, säger Jens Andersson på länsstyrelsens fiskeenhet.

En av sjöarna där förekomst av röding finns var kalkad, två var inte kalkade.

Försurning eller klimateffekt? Indikationen på att storrödingen försvunnit kommer att föranleda fortsatta undersökningar från länsstyrelsens sida framöver.

Enligt Janne Åslund visar det övergripande resultatet i en rapport om kalkningen i fjällvärlden de senaste decennierna att det tar lång tid att få full effekt.

Men i både sjöar och rinnande vatten gynnas helt klart öringbestånden och medellängden ökar.

– Ju längre vi kalkar desto närmare kommer vi naturliga populationer. Det är glädjande, säger Janne Åslund.

– Man kan också konstatera att svavelnederbörden sjunkit kraftig sedan mitten av -90-talet vilket är positivt för PH-värdena.

Länsstyrelsen har byggt upp ett lager på 2 200 ton kalk för framtida behov. I vilken omfattning kalkning behövs nu när PH-värdena blivit bättre, och luftkvalitén förbättrats, återstår att se.

RelateratFakta:
Här studerades kalkningens effekter
Kalkade sjöar: Dunsjön, Stapelsjön, Bielnejaure, Tjåurejaure, Kruppejaure.

Okalkade kontrollsjöar: Trondtjärn, Härjångssjön, Gråsjön, Svartvikstjärn.


Lennart Öhd Länstidningen Östersund